Kärlek, mat och livet!

I morse, runt halv sju, är Marcus uppe och äter frukost. Jag ligger och slumrar, känns som om jag precis somnat för natten vid den tiden. Så hör jag Olof kliva ur sin säng, han märke att det är tänt i köket och tassar dit med ruffsigt hår och kisande ögon. Och så säger han: Ostmacka. Marcus börjar skratta och hela situationen är så söt. Marcus bär in Olof till mig och säger att vi ska sova lite till, att det fortfarande är mitt i natten. Olof svarar med att bli ilsken och gråtskrika Ostmacka!! Men efter ett tag lugnar han sig och vi kan ligga kvar i nästan en timme och mysa innan Olof Bolompa välling :)

Natten har varit lika hostig för mig som innan. Medicinen hjälpte inte :( Eller jo, det gjorde den säkert lite, men jag väntade mig underverk ju! Marcus sov som tur var gott, fattar inte hur med mig liggandes bredvid i sängen. Under dagen har det dock hostats mindre! Pratade precis med lilla mamma som är sjuk hon med. Du får bli frisk till nästa vecka hörrödu!