Så liten
Tänk så liten man blir när man är sjuk. Lille Sixten, han ville bara sitta i mammas famn igårkväll. Ibland sov han, ibland tittade han upp, jämrade sig lite. Försökte ett par gånger lägga honom i hans säng, men han vaknade direkt. Så han har sovit mellan oss hela natten. Tryckt sina små fötter rakt in i min rygg. Då kändes han inte så liten längre! Men så mysig.
Olof kom upp för tio minuter sen. Ville lägga sig mellan oss. Men den platsen var ju redan tagen. Olof gav ifrån sig sitt nya favoritljud, en djup suck som skvallrar om hur han kommer låta när han blir stor och riktigt missnöjd. Charmigt ändå.
Så det blev till att gå upp istället. Rorri spelas nu i vardagsrummet. Olof ligger i sin lilla hörna i soffan. Jag ska strax lägga mig i den andra. Kanske slumra till en stund.
Hoppas mannen och Sixten vaknar om ett par timmar, feberfria!
Kommentarer
Trackback
