Kärlek, mat och livet!

Ja vi stod ju där i hallen. Sixten satt fullt påklädd i vagnen. Skor på Olof och på väg på med fleecen. Då börjar Olof jämra sig och gnälla lite. Inget var roligt, han ville inte gå ut, han ville stanna hemma. Så känner jag på honom, är han inte lite varm ändå.. Sen börjar han bete sig PRECIS som han gjorde på syrrans bröllop i somras, minuterna innan han kräktes. Jaha.. vad gör man nu liksom.

Ajja, av med alla ytterkläder, frågade Olof lite hur han mådde. men det är ju svårt med en liten 2,5-åring. Men ont i magen, ja det hade han. "Behöver du kräkas?" JA, svarar han då. Shit, fram med spann. Tårarna börjar rinna på honom, jämrande hulkar han lite.

Ringde bvc och talade in ett meddelande på hennes svarare. Avbokade.

Tog sen tempen på Olof. 39.3. HUR kan jag ha missat det liksom. Lille vännen. I med en alvedon, av med kläderna. Har klätt soffan med handduk, och bäddat ner Olof framför Rorri. Ingen dricka vill han ha. Men han somnade för en liten stund sen. Fortfarande brännhet.

Sixten sover gott i vagnen där ute.

Och jag? Känner mig helt okej, lite febrig och huvudvärkig bara. Ska lägga mig i andra ändan av soffan läsa lite Mama. Hade varit så skönt att sova! Men stackars Sixten isåfall. Ligga där ute och kalla på en snarkandes mamma, låter inte så lyckat :)