Kärlek, mat och livet!

Men gud va blödig jag är! Har just sorterat Sixtens och Olofs babykläder strl 56 & 62. Jag KAN inte spara på allt. Det finns inte möjlighet till det. Vi bor i hus utan källare eller nåt vidare förråd, våra förvaringsutrymme är minimala. Förvaring av t ex vinterkläder måste ju gå före urtvättade babykläder. Eller...

Jag har bara sparat undan ett fåtal body, ett par pyjamaser och några mössor. Outfiten som de åkte hem i från bb, allra första plagget de hade på sig som nyfödda. Tårarna började liksom rinna när jag omsorgsfullt packade undan allt det andra i påsar som jag ska ha med mig till syrran i eftermiddag. Det hon inte vill ha, ska läggas på en container för kläder tänker jag.

Det är ju bara kläder.. men vissa kläder kan jag liksom känna hur det var att hålla i min lille pojke, vid just det tillfället. Och så kommer det ännu mer tårar när jag kramar om de små kläderna. Och ännu mer nu när jag skriver. Crazy mama..

Det viktigaste är ju ändå att jag har kvar pågarna som en gång haft de små kläderna på sig. Även om de faktiskt bara är till låns, de med. Tänk en dag när de träffar sin rätte i livet. Gifter sig, köper hus, får egna barn.. Då är man ju inte längre nummer ett för dom.

Om jag går händelserna i förväg? Nää det tycker jag inte..