Kärlek, mat och livet!

 

it's a fine line, som det heter.

 

Det leks ganska vilt här hemma stor del av tiden. De jagar varandra, helt oskyldigt och fullt av skratt. Men det ska inte mycket till för att den där trevliga lilla knuffen i ryggen, ska gå över till en liiite för hård knuff så den lilla trillar pladask. Eller när Sixten lite lekfullt sätter sig på Olof. Gärna på hans huvud. Och Olof håller ändå ut ganska länge och skrattar åt sin lillebror. Men till slut går ju såklart även det för långt.

 

Men vi låter dom hålla på så länge de tycker det är kul. Och tills tårarna kommer. Då kommer antingen den ena eller den andra och skvallrar. Det sägs förlåt, det kramas, och sen sitter han där igen. Lillebror, på storebrors huvud.

 

Ahhh, syskonkärlek!