Som Christer Lindarw sa..
Jag vaknade halv åtta i morse. Min första tanke var: nä men GUD, inte kan vi sova så här länge när det är vardag och stackars Marcus klev upp klockan sex i morse. Nej det går bara inte.
Men JO, det kan vi visst. Nu är det slut på det dåliga samvetet. Precis som han på tv sa igår. Varför han man dåligt samvete när man slappar? Jag kan få det ibland. Inte alltid, absolut inte. Jag blir faktiskt bättre och bättre på att göra ingenting. I alla fall, så stängde jag ögonen igen och slumrade en halvtimme till. Klockan åtta vaknar Sixten, solstråle nr.1. Härligt. Då kliver vi upp, kikar in på Olofs rum och ser honom ligga på rygg med öppen mun och ena armen hängandes utanför sängkanten.
Vi sätter oss i soffan och myser med vällingen. Sen fixar jag frukost till mig själv, läser tidningen och sippar te i godan ro. Plötsligt hör jag små tassande steg i hallen. Då tittar Olof fram med rufsigt hår och de små morgontofflorna på fötterna. Hallå mamma? Haha, goding. Klockan vad kvart i nio.
Slappemorgon, som ni förstår. Sixten sover gott i vagnen där ute nu. Olof sitter bredvid mig på golvet och räknar fotbollar och stjärnor och annat i hans räkna-bok.
Strax klär vi på oss ytterkläderna och ger oss ut på byn :)
