Ja hör ni

 
Här sitter jag i soffan med makens jobbedator. Undrar om jag skulle ta och önska mig en laptop i 30-årspresent. En rosa tillochmed kanske?!?!
 
Jag har varit urdålig på att blogga. Det har varit mycket den senaste tiden. Vi har varit borta mycket kvällar, antingen jag eller Marcus. Det har varit kurser och utbildningar, Ladies night (mer om det sen!), Oktoberfester och work shops. Denna veckan är Marcus iväg ikväll (fotboll) och jag är iväg onsdag (hemstudiegrupp BLU) och fredag (jobb till stängning). Och ork att göra annat än det nödvändiga, där tyvärr bloggandet inte hör till, finns det inte mycket av.
 
Sixten är inne i nån konstig period där han är ledsen väldigt mycket. Måltiderna spenderas helst i mitt eller Marcus knä (om inte jag är hemma). Sitta själv i soffan existerar i princip inte. Nej, i knäet djupt inborrat i ens famn är det som gäller. Vilket såklart är dömysigt, men det blir inte mycket tid till annat.
 
(Usch, det lät ju hemskt. Att klaga över att man måste sitta med sitt barn i famnen, när man hellre skulle vilja hänga upp den där tvätten.. Hemska mamma..)
 
Och nätterna.. det går lite upp och ner på nätterna. Inatt var det mycket gråt och tårar från Sixten. Inget hjälpte. Och jag blev så arg på honom. Mitt i natten. Mitt i mörkret. Där skulle han sitta, mitt i vår säng, och gråta rakt ut i luften. Inte ville han bli tröstad. Då blev jag arg på honom. Jag ville bara skrika rakt ut på honom: VAR TYST, JAG VILL SOVA!!! (Sedär. Där kom den där hemska mamman igen)
 
Det är inte alltid en dans på rosor med småbarn.
 
Men annars är det guld. Som när vi var ute tidigare idag, och Olof ropar "Spring för livet mamma!!" Eller när Olof säger "Asså hallå mamma, kolla hit då!" Eller när Sixten härmar olika djurläte och har speciell inlevelse på Muuuuuu. Och Olof, som kan nästan alla bokstäver och räknar i ett rasande tempo. Det är underbart. Och när Sixten tjuter Killekillekille och kittlas med sina små fingrar på ens hals. Och att Sixten alltid, alltid, har en kram på lager.
 
 
 
 
Mina killar asså..
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0